Den minnesgode läsaren kanske kommer ihåg att jag pekade finger åt Murphy och hans kompis ödet efter de två inledande deltävlingarnas krascher. Hur det går får var och en själv avgöra, förra veckan tog han gräsklipparen, frysen och iPhone. Den officiella linjen är att det var skönt och slippa skiten, men ändå.
I fredags dags för Nordic Endurance Challenge deltävling på Mantorp.
"What can possible go wrong"? Vi halvfinnar mår ju som bäst när det är som sämst - eller hur?
"What can possible go wrong"? Vi halvfinnar mår ju som bäst när det är som sämst - eller hur?
Racern började återigen se riktigt okej ut efter en lång kurering i garaget.
Så gick starten i torrt och strax innan första timmen körd och förarbyte (till undertecknad) började det regna vi låg trea när alla tävlande gick in för byte till regndäck, utom vår.
Den låg kvar på banan och blödde efter en highsider - mitt på kortrakan (!) efter "Parisern".
Det var en riktigt sorglig historia som kom på skamkärran tillbaka i depån.
Men långlopp är långlopp så efter tre timmars meckande med nya delar, lånade delar, köpta delar, lappade delar så var Kawan körbar igen samtidigt som vår blåslagne teamkompis vilade ut sig på lasarettet.
Ut igen på regntung bana med undertecknad i sadeln.
Murphy har all min respekt, han ÄR en riktigt hård, elak djävel!
Jag höll så hårt i gashandtaget att jag fick det med mig under highsidern.
Exakt samma ställe. DNF!
Murphy, du har bara en chans kvar.
Efter finalen på Anderstorp, om en vecka, lägger vi av.
Haha, sug på den du!
Efter finalen på Anderstorp, om en vecka, lägger vi av.
Haha, sug på den du!
Här kommer långfingret, ta-da-ta-daaa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar